Arbete med grönytor i norra Sverige

Publicerad: 2017-03-15 20.34 | Senast ändrad: 2017-03-15 20.34

Arbete med grönytor i norra Sverige

Detta hände i Umeå på det nybyggda bostadsområdet och dess grönytor i slutet på 1990-talet. Vi var några aktiva som hade bildat en trädgårdsgrupp i bostadsrättsföreningen och skulle plantera några äppelträd i grupper på de fria gräsytorna. Sagt och gjort. Utrustade med spadar och skottkärror skred vi till verket. Det var dock svårare än vi hade tänkt oss.

Vi var tvungna att förse oss även med järnspett. De tre första planteringsgroparna innehöll nämligen diverse byggnadsmaterial från bygget som plankstumpar, bitar av markisolering och annat bråte. Vi kanske hade maximal otur, men under mina 15 år i byggbranschen har jag aldrig sett en ordentlig luckring av alven.

Anlägga en bra och hållbar gräsmatta behöver en kraftig och djup bearbetning av marken med rätt utrustning innan utläggning av matjord. Den viktigaste detaljen för en hållbar grönyta är att avvattningen och dräneringen har projekterats rätt för bästa rotutvecklingen. Inga svackor och sättningar som innebär vattenansamlingar och risker för tjälbränna. Dessa första stegen är i sig enkla men avgörande för ett bra och hållbart slutresultat. Gräset klarar sig dock några år tack vare den nylagda och grundgödslade matjorden, men efter några år är det dags för renoveringssådden eller i värsta fall omläggningen av gräsmattan.

Skötselns två vanligaste frågor från privatpersoner kring gräsmattan är om mossan och maskrosor. Hur blir man av dessa? Jag brukar fråga; hur är det med gödslingen och kalkningen och hur ofta gör du det? -Gödsla!? Aldrig, för då får jag inte göra något annat än klippa!

Lösningen till dessa är tre relativt enkla åtgärder, nämligen gödsling, klippning och gräsklippare med mulching. Gödslingen förbättrar gräsets konkurrenskraft, längre klipphöjd skuggar både maskrosor och mossa och hämmar deras tillväxt. Grundregeln är att gräsets höjd ovan jord är rötternas djup i jord och därmed har den längre klipphöjden påverkan även rötterna vilka når djupare och gör gräset mer motståndskraftig mot torkan.

En viktig skötselåtgärd är också vertikalskärning då man luftar gräsbeståndet genom att skära av de ovanjordiska utlöparna. Effekten blir att den täta rotfilten skärs upp vilket även bidrar till en bättre genomsläpplighet av regnvatten och även till bildning av nya rötter.

För problemen med mossa och maskrosor är det inte lätt att vinna över naturen. Faktum är att maskrosor börjar växa till redan vid ett par plusgrader, mossan vid ca 4 grader och gräset först vid ca 10 grader. Både mossan och maskrosor har redan fått ett försprång som gör det svårt för gräset att hinna ikapp.

Jag har testat dessa åtgärder på min egen tomt på dryga 900 kvm i Boden och är mer än nöjd. I början hade vi gräsklippare med uppsamlare. Jag fick köra bort ca 10-12 sopsäckar med gräsklipp med bilen till soptippen en gång i veckan. Av den mängden gräsklipp hade jag ingen tanke på gödsling och med ca 10 cm matjord hade gräsmattan det ganska bra.

Jag köpte en gräsklippare med mulcherfunktion och redan vid första klippningen fick jag ett kvitto på en bra lösning. Jag höjde klipphöjden till ca 6 cm, ändrade körriktning vid varje klippning för jämnare klippresultat, har börjat gödsla gräsmattan tre gånger under säsongen och mulchar höstlöven. Förekomsten av mossan är reducerad, antalet maskrosor har minskat kraftigt och gräset mår allmänt bra. Jag slipar kniven några gånger under sommaren för bra snitt. Dessa är relativt enkla åtgärder.

Kommuners grönytor och även kyrkogårdar genererar många arbetstimmar för gräsklippning och grönyteskötsel per säsong. Vårens ankomst varierar och tiden för den högaktiva perioden med gräsklippning och trimning är exempelvis i Kiruna ca 3,5 månader.

Den långa vintern gör att man kommer i gång sent med grönytorna. Men när sedan det gröna tinar fram då hinner man knappt med. Gruset från halkbekämpningen borstas av med sopvalsar och transporteras bort med lastbilar.

Det är smått anmärkningsvärt att normalt skött gräsmatta på privata tomter har besvär med mossa, men på kommunernas grönytor och på kyrkogårdar är förekomsten av mossa relativt liten. Stora parkytor klipps med stora maskiner och borstning av grus sker när marken fortfarande är fuktig. Kompaktering av markytan måste vara påtaglig, men ändå klarar sig gräset rätt bra.

Såg ett fint exempel i Luleå på en grönyta med vitklöver. Intill en hårt trafikerad väg hade vitklövern lämnats i fred och hade fått gå i blom. Denna åtgärd minskar kostnaden för skötseln. Upplevelsen snygg och härlig doft av sommaren.

Sopa inte bort halkbekämpningsgruset, utan om möjligt, sprid ut gruset i gräsmattan i stället. Denna lilla åtgärden förbättrar luftutbyte för gräsrötterna i den packade jorden. Det är ett intressant fenomen att gräset i gruset runt snöhögarna är grönare än längre bort. Det mörka gruset höjer yttemperaturen i marken och ger grässtråna en kickstart.

Reino Raitala, ägare till RR Landskap, Boden

Denna artikel

Skriv ut artikeln

Fakta

Landskapsingenjör och teknisk projektledare. 

Har under våren 2016 börjat som auktoriserad mätningskonsult åt Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation nya uppmätningar samt uppdateringar av tidigare gjorda uppmätningar i norra Sverige. 

Medverkar som kursledare och föreläsare, bl a tillsammans med Claes-Anders Malmberg på Acama.

Verksamheten är inriktad på planering, projektledning och rådgivning. Upprättning av underhålls- och trädvårdsplaner för kyrkogårdar, konsultation om nya arbetsmetoder för grönyteskötseln, skötselplaner för statsnära skogar och rådgivning i begravningstekniska frågor.

https://www.linkedin.com/in/reino-raitala-9b02ab91/en

Senaste artiklar

26 april 2017

Räddningstjänstens angöringsvägar och uppställningsplatser

Här berättar certifierade besiktningsmannen Allan Lickander om reglerna för angöringsvägar och uppställningsplatser för räddningsfordon. 

Läs mer »

25 april 2017

Vinterväghållningsdagarna 2017

Scandic Södertälje 20-21/9. Årets ledtema för dagarna är: ”Hur kan beställare och utförare arbeta annorlunda för bättre resultat i säkerhet, ekonomi och miljö?”. 

Läs mer »

25 april 2017

Vinterväghållningsdagarna 2016

”En kostnadseffektiv vinterväghållning som uppfyller högt ställda krav på tillgänglighet och säkerhet med så liten miljöpåverkan som möjligt” var ledtemat för årets fortbildningsdagar.

Läs mer »

12 april 2017

Mitt yrkesval ‒ landskapsarkitekt

Landskapsarkitekten Petter Bergström skriver här, i Gröna Trenders nya artikelserie "Mitt yrkesval", om hur det är att vara just landskapsarkitekt.

Läs mer »

Bli prenumerant!

Registrera dig för vårt nyhetsbrev här!

Namn:
E-post:
Kategori:

Vill du istället avregistrera dig?

Gilla oss på Facebook!

Gata och park

Fastighet

Entreprenad