Energibesparing i trädgården

Publicerad: 2016-01-12 21.22 | Senast ändrad: 2016-01-15 20.28

Energibesparing i trädgården

Så kom kylan till slut, efter en varm höst. Den globala uppvärmningen snuvade oss inte på vintersporten i år. Jag hoppas att vi och våra barn får uppleva fler vintrar med snö, skidor och pulkaåkning, men det krävs mer än hopp. Det krävs att vi förändrar vår omvärld ‒ Inte mycket, men i rätt riktning. Vi kan börja runt knuten, med att göra trädgården lite varmare och spara energi med hjälp av några väl placerade träd.

 

När vi snart börjar tänka på trädgård igen, är det inte den kalla och grå eller snötäckta platsen utanför fönstret vi drömmer om. Det är vårens blomprakt, sommarens sköna stunder på uteplatsen och leken på gräsmattan. Kanske har vi planterat något vintergrönt eller en kornell med färgstarka grenar att titta på under vintern, men det är enstaka eftergifter. I allt väsentligt hör trädgården sommaren till. Vinterns snö och mörker döljer ändå det mesta, och resten hastar vi förbi på väg in till värmen.

 

Trots det finns det goda skäl att tänka på den kalla årstiden när man planerar en trädgård, och inte bara estetiska. Med rätt utformning kan vi behålla mer av värmen i huset.  Ett väl placerat träd visade sig i en undersökning i Chicago kunna minska uppvärmningsbehovet med en femtedel. I vårt kalla land, där ca 60 % av hushållens och 15 % av all energi går till uppvärmning, är den en stor skillnad.

 

När vår del av jorden under vinterhalvåret vänder sig bort från solen blir det uppenbart vilken betydelse dess strålar har. Fotosyntsen sätts på paus - ja, allt som inte producerar sin egen värme tycks fastfruset i väntan på att solen ska återvända och släppa loss livet igen.

 

Under de korta vinterdagarna hinner det svaga släpljuset sällan tina vår frusna omvärld, men även när marken, träden och fasaderna är som kallast avger de hela tiden värmestrålning. Ibland får de tillbaka lika mycket som de ger och kan behålla sin temperatur, t.ex. när de är omgivna av andra föremål och en mulen himmel som själva reflekterar och avger värme. Ibland, när solen skiner på dem, får de mer energi än de förlorar och värms upp, men så snart solen sjunker börjar de kylas ner igen. Under stilla och stjärnklara nätter är värmeförlusterna som störst. Då är det som om atmosfärens skyddande täcke inte fanns, och vår värld svävade naken i den kalla rymden.

 

Djuren äter för att kompensera för energiförlusterna, burrar upp sin päls och söker upp en skyddad plats. Vi lägger in några vedträn till och isolerar, men har sällan möjlighet att flytta vårt hus. Till skillnad från de flesta djur kan vi däremot ändra på vår omgivning, och bygga skydd kring oss. Redan det att vi bor i hus vittnar om den sällsamma förmågan, men också på utsidan av huset kan vi göra mycket för att förbättra balansen mellan den ingående och utgående energin.

 

På plussidan finns förstås solen. Den värmer inte lika mycket som om sommaren, men det beror främst på att marken vänder sig bort från solen och får en mycket liten träffyta. En södervänd vägg visar däremot en större yta mot solen nu än under sommaren. Du har säkert själv någon gång vilat från skidåkningen eller snöskottningen mot en varm södervägg. Det behagliga mikroklimatet är en kombination av att väggen ger lä, fångar in solen som ett segel fångar vinden och är mörkare än den omgivande snön. Medan ljusa färger är ljusa just för att de reflekterar ljuset, omvandlas ljuset av mörka färger till värme, men det betyder inte nödvändigtvis att du borde måla om huset i sommar. Energibesparingen vintertid uppväger sällan problemen med överhettning sommartid.

 

Den stora vinsten fås av det ljus som skiner in genom fönster och värmer insidan av huset, så är det något du ska måla om är det innerväggen. Först måste dock solstrålarna nå fönstret, och även om de flesta är rädda om soltimmarna, är det inte samma saker som skuggar nu, som gjorde det i somras. Den lågt stående vintersolen kan titta in under höga träd som skuggar huset och altanen om sommaren, men istället skymmas bakom stora buskar eller små träd ‒ sådana som många idag planterar just för att undvika skugga. Lövträd skuggar visserligen betydligt mindre på vintern, men långt ifrån obetydligt.

 

Tätt förgrenade träd, som lönn, björk och hagtorn skuggar förhållandevis mycket, liksom träd med kvarsittande löv eller fröställningar, medan glesa träd med grovt grenverk, som valnöt, kastanj, poppel, kaukasisk vingnöt och gudaträd skuggar mindre. Lite förenklat kan man säga att träd med stora löv skuggar mer på sommaren, men mindre på vintern.  De här träden växer också snabbt, vilket gör dem lämpliga som skuggträd. För att släppa in vintersolen, men ändå få svalkande skugga på sommaren är det klokt att hålla det öppet rakt söder om huset, men ha något stort lövträd nära inpå, gärna så att det skyddar västsidan mot sommarens varma eftermiddagssol.

 

När värmen sedan är infångad gäller det att behålla den. På balansräkningens minussida står bland annat värmeutstrålningen från huset. Frånsett att isolera mer, så gäller det här att minska exponeringen mot den del av himlen som solen inte är på. Det finns en god anledning till att man sedan gammalt planterar barrträd på husets norrsida. Precis som en södervägg skapar de ett varmare mikroklimat, vilket är lätt att se på våren när den första barmarken visar sig på solsidan av granar och tallar.

 

Barrträden reflekterar värme mot huset, men skyddar också mot vinden, som oftast är en större energitjuv än den kalla rymden. När det blåser bildas ett undertryck på läsidan, som bokstavligen suger varmluften ur huset. Särskilt äldre hus med självdrag förlorar mycket värme på det sättet. En trädridå kan minska vindhasttigheten med upp till 85 % och uppvärmningskostnaden så mycket som en fjärdedel, även om en tiondel är en mer realistisk förväntning.

 

Bäst effekt får en sluten ridå av träd och buskar 20-50 meter från huset, vinkelrätt mot den dominerande vindriktningen. Om det finns utrymme är en yttre rad av snabbväxande björk, en mellanrad av gran och en inre rad av prydnadsträd, fruktträd, bärbuskar och prydnadsbuskar ett bra vindskydd. När granarna vuxit till sig kan björkarna bidra till uppvärmningen i pannan. En enkel rad av täta granar eller ett plank ger störst vinddämpning på närmare håll, och bör inte stå längre bort än trädens dubbla höjd. Helst ska trädridån vara minst 20 meter bredare än huset och avslutas med lövträd för att minska turbulens runt ändarna.

 

Drivsnö lägger sig i lä, vilket kan skapa problem på uppfarten. Om den skulle hamna i lä från en trädridå kan det vara bättre att istället plantera en allé längs vägen. De uppstammade träden ger en någorlunda vinddämpning på 50-100 meters håll, men betydligt sämre på nära håll. Rakt under träden pressas vinden ner och sopar bort snön. Tillsammans med en upphöjd vägbank kan man helt slippa drivsnö på vägen och spara mycket arbete och bränsle.

 

Principen att snön lägger sig där vindhastigheten minskar och blåser bort där den ökar kan också användas för att hålla snöfritt framför entrén, t.ex. genom att göra den öppen och upphöjd, eller samla isolerande snö mot fasaden i en gles buskplantering. Genom att studera drivsnön kan man också se den dominerande vindriktningen och hur vinden rör sig runt huset. Med den kunskapen kan man sedan placera enstaka träd, buskar eller ett uthus så att de dämpar den värsta vinden eller bryter upp en undertryckszon. Tänk bara på att vinden kan variera mycket från gång till annan.

 

Nertill i sluttningar kan kall luft från toppen ibland rinna förbi. Det sker stötvis och har sällan någon större betydelse för uppvärmningen, men undvik att bygga plank eller plantera en tät häck nedanför huset, för att inte samla upp kalluften. Ett plank eller en häck på ovansidan av huset kan istället leda kallraset runt det.

 

Det finns mycket man kan göra i trädgården för att minska behovet av uppvärmning och snöröjning, men allt är inte värt att göra. Kanske ska de här förslagen vägas mot möjligheten att odla mer mat, eller kunna spela boll hemmavid istället för att åka till idrottsplatsen. Huvudsaken är att de finns som ett alternativ, så att du kan forma omgivningen efter behoven istället för att ta den för given. 

 
 

Petter Bergström, landskapsarkitekt och ägare till företaget Naturator

Denna artikel

Skriv ut artikeln

Fakta

Petter vill med kunskap och förståelse föra människan och naturen närmare varandra, för vår skull. Han driver företaget naturator, som hjälper till att skapa utemiljöer där de faktorer som påverkar miljön samverkar, och där naturen arbetar med oss, istället för mot oss. Han kallar det trädgårdsjudo. www.naturator.se

Till utbildningen är Petter landskapsarkitekt, med fördjupning inom bl.a. mikroklimatologi på avancerad nivå vid University of Guelph.

Han bloggar också om växter och hur man kan göra dryck av dem på biofilia.se, och kurerar en populär pinterest-sida

https://se.pinterest.com/naturator/

Senaste artiklar

17 december 2018

Vad ska man använda som halkbekämpningsmedel?

Halkbekämpningsmedel brukar indelas i två olika grupper, töande och friktionshöjande medel. Bland de töverkande medlen är idag vägsalt--

Läs mer »

11 december 2018

Barmarksdagarna 2019 - Hållbar barmarksdrift

ACAMA inbjuder till Barmarksdagarna 2019 - Hållbar barmarksdrift gata/park, som arrangeras för första gången den 20-21 mars 2019 på Lasse Maja värdshus i Järfälla 

Läs mer »

11 december 2018

En upptäcktsresa i substratens och jordarnas tecken

Under en vecka i början av augusti hade jag förmånen att tillsammans med Gröna Trenders redaktör göra en studieresa till Hessen och Rheinland Pfalz i Tyskland för att studera odlingssubstrat..

Läs mer »

11 december 2018

Fjällbotaniska trädgården - en del av Ájtte, svenskt fjäll- och samemuseum.

Fjällbotaniska trädgården ligger i Jokkmokk, norr om polcirkeln. Den kom till på initiativ av Stig Lindberg,som var en brinnande trädgårdsentusiast och invigdes år 1995.

Läs mer »

Bli prenumerant!

Registrera dig för vårt nyhetsbrev här!

Namn:
E-post:
Kategori:

Gilla oss på Facebook!

Fastighet

Kyrkogård

Entreprenad