Växtnäring till stadsträd  – Varför och hur?

Publicerad: 2018-09-21 08.03 | Senast ändrad: 2018-09-21 08.03

Växtnäring till stadsträd – Varför och hur?

Detta är den tredje och avslutande delen i denna artikelserie som behandlar stadsträdens behov av näring. Vi har i de tidigare delarna gått igenom att växtnäring behövs för att hålla träden friska och frodiga och få den funktion vi en gång förväntat oss när de planterades. Vi har också kunnat konstatera att staden som växtplats riskerar att ge problem med långsiktig växtnäringsförsörjning på grund av begränsade jordvolymer, utlakning och det enkla faktum att alla löv städas bort. Störst är problemen naturligtvis för gatuträden men även parkträden kan behöva tillföras extra växtnäring.

Vi skall i denna artikel titta lite närmare på dels när en gödsling kan vara aktuell samt även belysa hur arbetet praktiskt kan gå tillväga. Avslutningsvis skall ni få stifta bekantskap med en av våra många kunder – Landskrona Stad och parkchefen Anneli Erson – för att se hur de valt att arbeta med växtnäringsfrågor.

Strategier för växtnäringstillförsel

Att träd behöver växtnäring har klarlagts i tidigare artiklar. Vi skall titta på några tillfällen då det kan vara extra relevant att tillföra näring. Genomgående gäller att växtnäringsbrister visar sig långsamt på ett träd. På omvänt sätt tar det en tid innan man tydligt kan se resultatet av gödsling.

Vid planteringen

När vi investerar i nya träd gäller det att se till att de får så bra förutsättningar som möjligt. Att spara här med att använda för dålig eller för lite jord kan senare visa sig dyrt om de planterade träden inte utvecklas som tänkt. Även om bra jordar används är det många gånger motiverat att tillföra extra växtnäring i samband med plantering. Detta rekommenderas även av ledande plantskolor.

Efter etableringsskedet

Ett antal år efter plantering överlämnas ”projektet” till löpande förvaltning. Förhoppningsvis har träden då utvecklats väl och alla gläds åt det lyckade resultatet. I detta läge har troligen en hel del av växtnäringen i den ursprungliga växtbädden försvunnit och statusen är på väg ner- även om det ännu inte syns i form av problem på träden. Att 3-5 år efter planteringen fylla på med mera växtnäring kan visa sig vara en mycket bra investering. Årskostnaden för växtnäringstillförsel till 250-300 träd med GrönVäx motsvarar kostnaden för att byta ut 1 träd. Kanske kan detta ses som en realistisk försäkringspremie mot växtnäringsbrist?

Att med ett antal års intervall återkomma med växtnäringstillförsel är ett mycket kostnadseffektivt sätt att ta hand om sina träd. Som exemplet ovan belyser krävs inte många ”räddade” träd för att kalkylen skall gå ihop. Men viktigare är troligen att träden, genom att ha säker tillgång till behövlig växtnäring, fullgör den funktion som de var tänkta att fylla. Ett träd som har tillgång till växtnäring, håller sig friskare, växer bättre, tar upp mer koldioxid, ger mer skugga, är vackrare att se på och så vidare jämfört med ett träd som lider av brister. Genomgående är det viktigt att i tid komplettera med näring, när vem som helst kan se att träden fattas växtnäring är man något år för sent ute.

Ovanstående skulle kanske lite slarvigt kunna liknas vid en fin krukväxt vi köper och ställer i vårt köksfönster. Om denna bara får vatten och ingen näring kommer den efter en tid att vara ganska blek, till besvikelse för sin ägare. Ägaren kan nu välja att köpa en näringsrik jord och plantera om krukväxten och växten kommer efter en tid att grönska igen. Processen kan sedan återupprepas. Hade ägaren istället tillfört växtnäring under tiden hade växten inte behövt en ny jord pga. näringsbrist. Naturligtvis uppstår det så småningom en situation då växten behöver en större jordvolym därför att rötterna har blivit så stora, men det är en annan sak. Liknande resonemang gäller för träd med den viktiga skillnaden att cyklerna är längre både vad gäller ”bleknandet” och vitaliseringen. Växtbäddsrenoveringar är ibland fullständigt nödvändiga och viktiga, men det förtar inte nödvändigheten av att tillse att träden har kontinuerlig tillgång till växtnäring.

Enstaka träd som halkar efter

Om enstaka träd i en plantering halkar efter är det viktigt att komplettera och se till att trädet får vatten och växtnäring. Risken med denna strategi jämfört med att se gödsling mer som en försäkring är att åtgärderna sätts in alltför sent. Innan trädet observerats, åtgärder diskuterats och slutligen vidtagits är risken att processen gått för långt.

Hur går man då praktiskt till väga vid gödsling av sina träd?

Det finns naturligtvis en mängd olika sätt att gödsla sina träd. Vilket är det vanligaste sättet? Jag skulle vilja påstå att det är att inte gödsla alls och detta är troligen den sämsta metoden! Jag skall dock gå igenom några metoder som trots allt används:

*  Att blanda växtnäring i bevattningsvattnet.
Givet att träden bevattnas som kanske är brukligt under etableringsfasen kan växtnäring lösas i bevattningsvattnet. Det finns ett flertal produkter på marknaden för detta ändamål och de fungerar bra. Svårigheten med denna metod är att växtnäringen följer med vattnet så att när bevattningsvattnet är ”uppdrucket” så är växtnäringen slut. Gödslingen har ingen långtidseffekt utan kräver en kontinuerlig tillförsel varje vecka/månad eller hur ofta man nu vattnar.  Eftersom växtnäringen är löst i vattnet är också utlakningsrisken relativt påtaglig. Ur växtnäringssynpunkt är dock den största begränsningen att behovet av växtnäring inte nödvändigtvis sammanfaller med behovet av vattnet. I denna strategi kommer behovet av vatten att styra - inte växtnäringsbehovet.

*  ”En näve NPK”.
Att på våren slänga till träden ”en näve NPK” är troligen en relativt vanlig metod. Metoden är naturligtvis enkel och givet att den blir utförd varje år så är det ett steg på vägen. Till metodens nackdelar hör dels att gödsling måste utföras varje år, eventuellt att mikronäring saknas beroende på produkt, att en stor del av växtnäringen kommer att lösas upp och rinna iväg utan möjlighet för rötterna att få tag i den, risk för att ogräs eller andra växter tar åt sig näringen innan trädet.

*Att tillföra kompost eller stallgödsel.
Detta är en bra metod då träden utöver en relativt komplett växtnäringsammansättning får del av mull och organiskt material. Alla ytor i en stad är dock inte möjliga att gödsla med t ex stallgödsel. Dessutom är det ganska stora mängder som behöver transporteras ut och hanteras och följaktligen blir det ganska dyrt.
 

Ovanstående svårigheter låg bakom framtagandet av GrönVäx, den gödselstav som vi använt och producerat i snart tio år. Fördelarna med GrönVäx jämfört med andra metoder är enligt oss flera:

* Komplett växtnäring.
GrönVäx innehåller en bra växtnäringssammansättning av de näringsämnen träden ofta behöver

Placeringen. 
Placeringen av staven en bit ner i bädden intill trädets finrötter gör att växtnäringen tas upp direkt av trädet. Därigenom kan också den totala mängden växtnäring hållas relativt låg. Minimalt med spill till miljön, gynnar ej gräsmatta eller ogräs.

Långtidseffekten.
En växtnäringseffekt på upp till tre år genom kapsling och kemisk sammansättning. Arbets- och kostnadsbesparande.

Tillgängligheten.
Växtnäring finns tillgängligt när trädet behöver det tidigt på våren tack vare långtidseffekten.

Enkelt
Enkelt för skötselarbetaren att dosera och applicera. Inget kladd med flytande näring, mindre risker i hanteringen.

 

Avslutningsvis har vi haft förmånen att få ställa några frågor till en av våra kunder: Anneli Erson, parkchef på Landskrona stad. Anneli har under förra våren och försommaren använt GrönVäx.

Varför har ni valt att prova GrönVäx gödselstav?

- Informationen gav ett seriöst och bra intryck samtidigt som det verkade vara enkel hantering och lång verkan.

Till vilken typ av träd har ni använt produkten?

- Vi har inte satt på helt nyplanterade om de har fått gödslad jord i gropen men väl till såväl några år gamla träd som till något äldre som vi vill ge en skjuts.

Hur upplever ni att använda produkten?

- Smidig hantering, enkel doseringsinstruktion, bra att förvara

Kan ni säga något om effekten?

- Vi har ännu inte kunnat utvärdera ordentligt – satt merparten i jorden i våras så vi hoppas på en god effekt i år.

Kan ni rekommendera andra att prova GrönVäx?

- Ja om resultatet blir som förväntat.

 

Tack Anneli för att vi fick störa dig med detta och lycka till med träden!

Därmed är den här artikelserien slut och jag hoppas den har varit av intresse.  Personligen är jag övertygad om att ett strukturerat arbete med växtnäring kan hjälpa ägare av träd och utemiljöer att få både vackrare, friskare och mer ekonomiska träd i stadsmiljön.  Har du frågor eller synpunkter är du välkommen att kontakta mig. Kontaktuppgifter via hemsidan.

 

Tack och på återhörande,

Anders Larsson, Agronom, Glivarp Garden AB

Denna artikel

Skriv ut artikeln

Fakta

Anders Larsson håller i en uppskattad jordkurs, Vad är Jord och Växtnäring, som också kan fås som uppdragsutbildning runt om i landet. Läs mer här:

https://www.gronatrender.se/article.php?id=296

Fördjupande material kopplat till artikeln finns tillgängligt på www.godselstav.se/gronatrender

Glivarp Garden AB vill vara det ledande företaget inom växtnäring till träd i Skandinavien. Företaget har grundats av Anders Larsson (Agronom och trädgårdsanläggare) med familj samt Tomas Kjellquist (Agronom) och Jan Nystedt (Driftledare). Bland grundarna finns en gedigen kunskap om växtnäring och biologiska processer, samt en passion för parker och träd.

Glivarp Garden AB marknadsför idag en gödselstav GRÖNVÄX, som nominerades till Elmia Garden Awards 2015 bland annat för dess effektivitet och långtidsverkan (upp till tre år). Ledande plantskolor som Tönnersjö Plantskola rekommenderar produkten bland annat för dess enkelhet. Mer information och referenser finns på www.godselstav.se eller hos företagets svenska återförsäljare www.weibullshorto.se

Senaste artiklar

17 december 2018

Vad ska man använda som halkbekämpningsmedel?

Halkbekämpningsmedel brukar indelas i två olika grupper, töande och friktionshöjande medel. Bland de töverkande medlen är idag vägsalt--

Läs mer »

11 december 2018

Barmarksdagarna 2019 - Hållbar barmarksdrift

ACAMA inbjuder till Barmarksdagarna 2019 - Hållbar barmarksdrift gata/park, som arrangeras för första gången den 20-21 mars 2019 på Lasse Maja värdshus i Järfälla 

Läs mer »

11 december 2018

En upptäcktsresa i substratens och jordarnas tecken

Under en vecka i början av augusti hade jag förmånen att tillsammans med Gröna Trenders redaktör göra en studieresa till Hessen och Rheinland Pfalz i Tyskland för att studera odlingssubstrat..

Läs mer »

11 december 2018

Fjällbotaniska trädgården - en del av Ájtte, svenskt fjäll- och samemuseum.

Fjällbotaniska trädgården ligger i Jokkmokk, norr om polcirkeln. Den kom till på initiativ av Stig Lindberg,som var en brinnande trädgårdsentusiast och invigdes år 1995.

Läs mer »

Bli prenumerant!

Registrera dig för vårt nyhetsbrev här!

Namn:
E-post:
Kategori:

Gilla oss på Facebook!

Fastighet

Kyrkogård

Entreprenad