Glivarp Gardens Jordskola - Vad är jord?

Publicerad: 2017-10-10 16.47 | Senast ändrad: 2017-10-10 16.47

Glivarp Gardens Jordskola - Vad är jord?

I ett antal artiklar under hösten kommer Glivarp Garden att försöka åskådliggöra ett antal begrepp som vi alla i grönytebranschen kan ha nytta av. Ambitionen är att föra in agronomiska perspektiv på detta med jord som ett komplement till de viktiga tekniska perspektiv som finns väldokumenterat inom exempelvis AMA.

I stort sett kommer följande att beröras:
• Vad är jord?
• Markfysik
• Markkemi
• Markbiologi
• Praktiska tillämpningar av ovanstående.

Artiklarna har inte ambitionen att täcka in hela ämnesområdet utan snarare att inspirera till eftertanke och vidare studier inom detta för allt liv så viktiga begrepp Jord.

Vad är då jord? 

Det översta jordlagret ur vilket växter får ”fäste och näring” brukar kallas mark. Under marken som oftast delas upp i matjord och alv finns grunden.

Marken brukar i läroböckenas beskrivningar bestå av fyra delar:
1. Mineralpartiklar
2. Mullämnen
3. Luft (i porer)
4. Markvätska

Mineralpartiklar
Matjorden består av mineralpartiklar som stammar från berggrunden och bergarternas vittring under flera miljoner år. Beroende på partikelstorlek benämns mineralpartiklarna enligt Albert Atterbergs korngruppsskala enligt nedan. (Förenklat och sammandraget)

Benämning  Genomskärning mm
Block               >200
Sten                   200-20
Grus                   20-2
Sand                  2-0,2
Mo                      0,2-0,02
Mjäla                  0,02-0,002
Ler                   <0,002

Observera att detta är Atterbergs klassificering. Det finns också en mer teknisk klassificering (SGF) som används bl a i AMA, som inte är identisk med ovanstående. I internationella sammanhang och i t.ex. AMA används ofta begreppet silt som förenklat kan sägas bestå av mo och mjäla enligt ovan. Jordarna har normalt en sammansättning av olika partikelstorlekar, men med olika dominerande storlekar. Exempelvis kan en lerjord innehålla både block och grus men leran är den dominerande korngruppen. Begreppet textur anger korngruppsfördelningen i den aktuella jorden.

Mullämnen
Mullämnen, humus bildas av nedbrutna växtdelar då dessa bryts ner av mikrober till allt enklare substanser. Mullämnen är viktiga för jordens funktion gällande exempelvis näringsförsörjning och vattenhållande förmåga. Halten mull i marken kan variera kraftigt från nära noll till nästan 100% i tex en torvmosse.

Luft
Markluften finns i de icke vattenfyllda porerna i marken. Genom markluften får rötterna tillgång till syre och kan ventilera bort koldioxiden som avges. Luften är också en förutsättning för mikroorganismernas andning.

Markvätska
Markvätskan är naturligtvis huvudsakligen vatten men innehåller också t.ex. de växtnäringsämnen som är lösliga i markvätskan.

Jordarternas indelning
I princip indelas jordarterna efter sitt ursprung det vill säga i mineraljordar respektive mulljordar. För att sedan klassificera eller namnge en specifik jord används mullhalten, lerhalten samt den dominerande korngruppen. Hur detta sker i detalj får lämnas till intresserade läsare att studera på egen hand.

Jordars struktur
Om en jords textur anger kornfördelningen så anger jordens struktur hur partiklarna ligger lagrade i förhållande till varandra. De porer som bildas mellan partiklarna är nödvändiga för gastransport och vattentransport. Om jorden är alltför kompakterad t.ex. av tunga maskiner kan strukturen förstöras och vara svår att återställa igen. Att ägna lite kraft år att förstå jordars struktur kan spara mycket pengar och öka resultaten i våra planteringsytor. Detta kopplar till det ständigt aktuella ämnet ”Renovering av vegetationsytor”.

Grovt skiljer man mellan jordar med enkelkornstruktur och jordar som bildar aggregatstruktur. Aggregatstruktur betyder att flera korn hålles samman till en större ”klump” - ett aggregat. För att bilda aggregat krävs det normalt humus och / eller lerpartiklar. Typisk enkelkornsstruktur är tex  rena sandjordar medan lerjordar är aggregatbildande. Strukturen är som nämndes ovan viktig för att skapa porer och dessa i sin tur för att vattentransport och syresättning med mera skall fungera. Just vattentransport, dräneringsegenskaper och gasutbyte skall vi kika lite närmare på i nästa artikel.

Just nu kan vi nöja oss med att konstatera att om alla porer är vattenfyllda kan inget gasutbyte ske, vilket kraftigt försämrar för våra växter och omvänt om alla porer är fyllda med luft kommer växten att dö av torka.

Utöver markfysikens delar kring vattentransport och gasutbyte kommer i nästa artikel att behandlas jordens kemiska förutsättningar kring växtnäringsämnen, pH och liknande. 

Till dess ber jag att få önska er lycka till med höstens planterings- och andra arbeten!

 
 

Anders Larsson, agronom, Glivarp Garden AB

Denna artikel

Skriv ut artikeln

Fakta

Anders Larsson driver tillsammans med sin familj och kompanjonerna Tomas Kjellquist och Jan Nystedt Glivarp Garden AB.

Glivarp Garden AB är ett kunskapsföretag inom växtnäring, jord och återbruk. Anders är agronom med ekonomisk inriktning och har en bred erfarenhet med ledande roller inom såväl jordbruk som livsmedelsindustri och skötsel av utemiljö.

Under hösten kommer ett antal artiklar i serien ”Glivarp Gardens Jordskola” att publiceras här på gröna trender, skrivna av Anders Larsson och hans kollegor. 

http://www.godselstav.se/kontakt/

 

Senaste artiklar

10 oktober 2017

Driftledare i gata-/parkverksamhet och yttre fastighetsskötsel

Kurs för driftledare i gata/parkverksamhet och yttre fastighetsskötsel i Huddinge 22-23 november 2017.

Läs mer »

10 oktober 2017

Glivarp Gardens Jordskola - Vad är jord?

I några artiklar under hösten kommer Glivarp Garden att försöka åskådliggöra ett antal begrepp som vi alla i grönytebranschen kan ha nytta av.

Läs mer »

10 oktober 2017

Glivarp Gardens Jordskola Del två

Del 2 av Glivarps Gardens Jordskola!

Läs mer »

10 oktober 2017

Glivarp Gardens Jordskola Del 3

I denna artikel kommer vi att fortsätta på ämnet jord. I förra delen av jordskolan gick vi igenom några fysikaliska aspekter kring jordars poriositet, vattenhållande förmåga samt kring ett alltid aktuellt ämne nämligen markpackning. I denna del 3 kommer vi att fördjupa oss lite i det biologiska och kemiska kring våra jordar. 

 

Läs mer »

Bli prenumerant!

Registrera dig för vårt nyhetsbrev här!

Namn:
E-post:
Kategori:

Gilla oss på Facebook!

Gata och park

Fastighet

Kyrkogård

Entreprenad