Glivarp Gardens Jordskola Del 3

Publicerad: 2017-10-10 16.45 | Senast ändrad: 2017-10-10 16.45

Glivarp Gardens Jordskola Del 3

I denna artikel kommer vi att fortsätta på ämnet jord. I förra delen av jordskolan gick vi igenom några fysikaliska aspekter kring jordars poriositet, vattenhållande förmåga samt kring ett alltid aktuellt ämne nämligen markpackning. I denna del 3 kommer vi att fördjupa oss lite i det biologiska och kemiska kring våra jordar.

Kemi i marken

Image and video hosting by TinyPic

pH

pH är som vi vet ett mått på hur sur eller basiskt det är. Eller mer korrekt ett mått på koncentrationen av vätejoner. Högre koncentration av vätejoner innebär en surare jord och ett lägre pH och en lägre koncentration av vätejoner innebär en mer basisk jord och därmed ett högre pH.

 

Det är viktigt att ha koll på pH av minst två skäl: Dels trivs vissa växter inte alls vid ett specifikt pH och dels styr surhetsgraden hur mycket växtnäring som är tillgängligt.

 

Optimalt pH är för de allra flesta växter mellan 6,5 och 7,5. Sedan finns det växter som föredrar såväl sura som alkaliska lokaler. Ett exempel är Rhododendron son föredrar en sur miljö. De flesta växtnäringsämnen är också som mest tillgängliga i intervallet 6,5 – 7,5. Vid högre pH fastläggs exempelvis fosfor och blir därmed svårtillgängligt och vid betydligt lägre pH kan andra växtnäringsämnens upptag försvåras. Vid riktigt låga pH t ex mangan förekomma i så stor koncentration av förgiftningssymptom uppkommer.

 

En tredje aspekt gällande framförallt på lerjordar är att pH även har fysikaliska effekter. Om en lerjord tillförs kalk blir aggregaten stabilare och jorden struktur förbättras. (jfr del 1 i denna jordskola)

 

Växtnäringsämnen

Image and video hosting by TinyPic

Man brukar räkna med att 16 ämnen är nödvändiga för alla växters funktion. Grovt kan växtnäringsämnen indelas i makro och mikronäringsämnen. Till makronäringsämnena räknas Kväve, Fosfor, Kalium, Magnesium samt Svavel (N,P,K, Mg och S). Bland mikronäringsämnena kan nämnas tex Bor, Koppar och Zink.

 

Viktigt att lägga märke till är att alla växtnäringsämnen behövs. Brist på bara ett enda ämne kan leda till såväl olika sjukdomar som allmänt sämre tillväxt och vitalitet hos trädet. Det är också så att brist på ett ämne begränsar växtens möjligheter att ta nytta av övriga växtnäringsämnen. Inom jordbruksvetenskapen formulerade Justus von Liebig redan 1855 den så kallade minimilagen: “Grödans tillväxt begränsas av det växtnäringsämne som det råder underskott av". Denna lag brukar populärt illustreras med en tunna där varje ”bräda” representerar ett växtnäringsämne. Vattnet i tunnan – symboliserande totalt tillgodogjord växtnäring – rinner naturligtvis ut vid den kortaste brädan, oavsett hur långa de andra brädorna är. Man måste därför eftersträva att gödsla med samtliga ämnen trädet behöver och i så korrekt proportion som möjligt.

 

För dig som är intresserad av växtnäringsämnen kan jag rekommendera del två i vår tidigare serie ”Växtnäring till stadsträd – varför och hur?” publicerad här på Gröna Trender.

 

Biologi i marken

Image and video hosting by TinyPic

 

De kemiska och fysikaliska förutsättningarna är viktiga men minst lika viktiga är de biologiska förutsättningarna. Ingen jord kan långsiktigt producera – oavsett om det gäller grödor, trädgårdsväxter eller stadsträd – om inte det biologiska fungerar. Detta glöms enligt min uppfattning ofta bort då allt fokus, om än viktigt, läggs på tekniskt mätbara faktorer såsom  exempelvis ledningstal eller siktkurvor.

 

Livet i marken kan i princip delas in i tre grupper

·         Markfauna

·         Markflora

·         Bakterier

Markfaunan alltså markens djurliv är viktigt eftersom de utgör första steget i nedbrytningen av organiska material. Djuren äter materialet och deras avföring kan sedan brytas ner vidare av bakterier. Bland djuren kan nämnas gråsuggor, tusenfotingar och kvalster. Mest kända djuret i de här sammanhanget är kanske daggmasken. Daggmasken trivs i näringsrik jord med neutralt pH. Mängden mask är en bra indikator på hur det står till i odlingsbädden. På en bra åkermark kan det finnas 1miljon daggmaskar på et hektar vars samlade vikt kan uppgå till 4ton! Gödsling betyder mycket för att masken skall trivas. Jag vill i detta sammanhang slå hål på en myt: Även mineralgödsel bidrar tillökad förekomst av mask, det viktiga är att det finns mycket näring. Näringen ger i sig upphov till mer biomassa som masken sedan kan bryta ner.

 

Markfloran består av många olika sorters svampar. De bidrar till nedbrytningen av organiskt material. Olika arter har olika krav på pH och fuktighet men generellt gynnas svampar av fuktig jord, dock inte vattenmättad eftersom de också behöver tillgång till syre.

 

Bakterier är encelliga mycket enkla, de saknar exempelvis cellkärna. De har många funktioner i marken. Vissa kan hjälpa till att binda luftens kväve till växttillgängligt kväve, andra bryter ner växttillgängligt kväve till kvävgas. Några lever av döda organismer andra lever på levande organismer. Gemensamt för bakterier är att de är mycket specialiserade på vad de gör.

 

Grovt kan bakterier indelas i syrekrävande aeroba och de som verkar i syrefria miljöer anaeroba. En annan indelning är mellan de som lever på levande organismer dvs parasiterna eller de som lever av döda organismer saprofyterna.

 

Man skall gynna mikroorganismerna av många skäl men ur ett odlingsperspektiv för att ett rikt biologiskt liv i jorden är ett av de absolut viktigaste sätten att förebygga problem med växtskadegörare och sjukdomar. Tre punkter som vanligen lyfts fram för att gynna mikroorganismer är:

·         Tillför (balanserad) växtnäring

·         Sörj för en god dränering, och

·         Tillse ett korrekt pH genom kalkning.

Sammanfattningsvis kan sägas att jord uppenbart är mer än vi kan se för blotta ögat. I denna tredje och avslutande del har vi diskuterat markkemiska och markbiologiska frågor Tidigare har vi ”nosat på” delar av markfysiken intressanta värld. Som skrevs redan i första artikeln har syftet aldrig varit att på något sätt fullständigt gå igenom ämnesområdena. Snarare hoppas jag att artiklarna kunnat inspirera dig till vidare studier och att de kunnat ge dig perspektiv för utveckling.

 

Under våren kommer vi att göra en uppföljande artikel med dessas kopplingar till praktiska situationer och arbets och materialanvisningar AMA.

 

Nu närmast får jag be att få önska dig en trevlig adventstid!

 

Anders Larsson, Agronom, Glivarp Garden AB

Denna artikel

Skriv ut artikeln

Fakta

Anders Larsson är agronom med inriktning på industriell ekonomi. Läs mer om Anders på hans LinkedIn profil: 

https://se.linkedin.com/in/anders-larsson-19583646/en

Anders Larsson, driver tillsammans med sin familj och kompanjonerna Tomas Kjellquist och Jan Nystedt Glivarp Garden AB. Glivarp Garden AB är ett kunskapsföretag inom växtnäring, jord och återbruk. Anders är agronom med ekonomisk inriktning och har en bred erfarenhet med ledande roller inom såväl jordbruk som livsmedelsindustri och skötsel av utemiljö. Under hösten har tre artiklar i serien ”Glivarp Gardens Jordskola” att publicerats här på gröna trender, skrivna av Anders Larsson och hans kollegor.

En tidigare artikelserie har gjorts av samma skribent under temat: ”Växtnäring till Stadsträd – Varför och hur”

http://www.godselstav.se/gronatrender/

Glivarp Garden säljer även växtnäringsprodukter för träd och buskar.

Senaste artiklar

10 oktober 2017

Driftledare i gata-/parkverksamhet och yttre fastighetsskötsel

Kurs för driftledare i gata/parkverksamhet och yttre fastighetsskötsel i Huddinge 22-23 november 2017.

Läs mer »

10 oktober 2017

Glivarp Gardens Jordskola - Vad är jord?

I några artiklar under hösten kommer Glivarp Garden att försöka åskådliggöra ett antal begrepp som vi alla i grönytebranschen kan ha nytta av.

Läs mer »

10 oktober 2017

Glivarp Gardens Jordskola Del två

Del 2 av Glivarps Gardens Jordskola!

Läs mer »

10 oktober 2017

Glivarp Gardens Jordskola Del 3

I denna artikel kommer vi att fortsätta på ämnet jord. I förra delen av jordskolan gick vi igenom några fysikaliska aspekter kring jordars poriositet, vattenhållande förmåga samt kring ett alltid aktuellt ämne nämligen markpackning. I denna del 3 kommer vi att fördjupa oss lite i det biologiska och kemiska kring våra jordar. 

 

Läs mer »

Bli prenumerant!

Registrera dig för vårt nyhetsbrev här!

Namn:
E-post:
Kategori:

Gilla oss på Facebook!

Gata och park

Fastighet

Kyrkogård

Entreprenad