Sockerbiten, badbollen och kornfördelningskurvan

Publicerad: 2018-02-08 21.29 | Senast ändrad: 2018-02-08 21.29

Sockerbiten, badbollen och kornfördelningskurvan

Sockerbiten, badbollen och kornfördelningskurvan – och vad de betyder för jordens egenskaper

 

Du som gått igenom Glivarp Gardens jordskola vet att jord i grunden har fyra ”beståndsdelar” nämligen;
1. Mineralpartiklar
2. Mullämnen
3. Luft
4. Markvätska

Vi skall i denna artikel uppehålla oss kring mineralpartiklarna, och deras påverkan på bland annat den näringshållande förmågan.
Jorden består alltså till stor del av mineralpartiklar som stammar från berggrunden och bergarternas vittring under flera miljoner år. Beroende på partikelstorlek benämns mineralpartiklarna
Benämning  Genomskärning mm
Block               >200
Sten                   200-20
Grus                   20-2
Sand                  2-0,2
Mo                      0,2-0,02
Mjäla                  0,02-0,002
Ler                   <0,002

Observera att detta är Atterbergs klassificering. Det finns också en mer teknisk klassificering (SGF) som används bl a i AMA, som inte är identisk med ovanstående. I internationella sammanhang och i t.ex. AMA används ofta begreppet silt som förenklat kan sägas bestå av mo och mjäla enligt ovan. Jordarna har normalt en sammansättning av olika partikelstorlekar, men med olika dominerande storlekar. Exempelvis kan en lerjord innehålla både block och grus men leran är den dominerande korngruppen. Begreppet textur anger korngruppsfördelningen i den aktuella jorden.

När vi då använder eller köper jordar för våra planteringar kan det vara av intresse att reflektera lite över partikelstorleken och dess betydelse. Ofta vill vi undvika för mycket lera eftersom lerjordarna kan vara svåra att hantera, tungarbetade och så. Tittar vi på tex en vanlig Växtjord typ A kan denna beskrivas som en något mullhaltig lerig sandjord och en typ B jord som en något mullhaltig svagt lerig eller lerfri sandjord. En sandjord har många positiva egenskaper såsom att den är lättarbetad, lättdränerad och värms snabbt upp på våren etc. Dessutom kompakteras de inte lika lätt som exempelvis en blöt lerjord kan göra. Dessvärre så finns också negativa egenskaper hos sandjordar de är t ex svaga att hålla växtnäringsämnen.

För att förstå partikelstorlekarnas betydelse för bland annat växtnäringshållande förmåga kan man tänka så här. En jords förmåga att hålla växtnäring kan förenklat sägas vara proportionerlig mot mineralpartiklarnas totala specifika yta. Det vill säga ytterkanternas sammanlagda yta. På våra jordkurser brukar jag illustrera ett sandkorn som en badboll med en meter i diameter och en lerpartikel som en sockerbit. Det är ganska lätt att inse att den specifika ytan på samtliga sockerbitar som ryms i badbollen är mycket större än badbollens yta. Ur detta förstår vi också skillnaden mellan lerjordars och sandjordars näringshållande förmåga. Det är precis denna egenskap som skiljer mellan tex typ A och typ B växtjord.

Den praktiska betydelsen av att vi vill använda så här pass sandiga jordar är att de måste gödslas oftare än rena lerjordar. Detta framgår normalt av tillverkarnas produktblad men glöms ofta bort. Glivarp Garden har som ni känner till en lösning för träd, buskar och häckar som vi kallar GrönVäx. Detta är ett alternativ men viktigast är att se till att jordarna tillförs växtnäring eftersom den näringshållande förmågan är begränsad.

Vill du lära dig mer om ovanstående hoppas jag att du har möjlighet att gå vår kurs i Jord och Växtnäring.

Anders Larsson, Agronom Glivarp Garden AB

Denna artikel

Skriv ut artikeln

Fakta

Anders Larsson är agronom med inriktning ekonomi. Läs mer om Anders på hans LinkedIn profil: 

https://se.linkedin.com/in/anders-larsson-19583646/en

Anders Larsson, driver tillsammans med sin familj och kompanjonerna Tomas Kjellquist och Jan Nystedt Glivarp Garden AB. Glivarp Garden AB är ett kunskapsföretag inom växtnäring, jord och återbruk. Anders är agronom med ekonomisk inriktning och har en bred erfarenhet med ledande roller inom såväl jordbruk som livsmedelsindustri och skötsel av utemiljö. Under hösten har tre artiklar i serien ”Glivarp Gardens Jordskola” att publicerats här på gröna trender, skrivna av Anders Larsson och hans kollegor.

En tidigare artikelserie har gjorts av samma skribent under temat: ”Växtnäring till Stadsträd – Varför och hur”

http://www.godselstav.se/gronatrender/

Glivarp Garden säljer även växtnäringsprodukter för träd och buskar.

Ett sätt att ta del av Glivarp Gardens kunskap är gå ACAMAs och Glivarp Garden kurs.

Senaste artiklar

13 februari 2018

Kurs i beskärning och trädvård i kulturmiljöer

När man arbetar i äldre anläggningar som kyrkogårdar, historiska parker och andra kulturmiljöer är det viktigt att ha grundläggande kunskap och kännedom om beskärning och trädvård för att säkerställa så god och långsiktig skötsel som möjligt.

Läs mer »

8 februari 2018

Sockerbiten, badbollen och kornfördelningskurvan

Vi skall i denna lilla miniartikel uppehålla oss kring mineralpartiklarna, och deras påverkan på bland annat den näringshållande förmågan.

Läs mer »

31 januari 2018

Kurs i Yttre fastighetsskötsel på entreprenad

Ny kurs kommer till hösten 2018.. Bättre beställarstyrning ökar både kvalitet, kostnadskontroll och ger förutsättningar för rätt prioritering på arbetet.

Läs mer »

30 januari 2018

Natursten – hårt, hållbart och historiskt!

Äkta natursten har i alla tider använts som ett hållbart byggmaterial. Vid planering av ett stenprojekt bör alltid åldersbeständighet vara en aspekt att ta med i kalkylen. Betongsten är stilrent, billigt och lättarbetat men är inget evighetsmaterial. Det är däremot många naturstenssorter.

Läs mer »

Bli prenumerant!

Registrera dig för vårt nyhetsbrev här!

Namn:
E-post:
Kategori:

Gilla oss på Facebook!

Gata och park

Kyrkogård

Entreprenad