Publicerad: 2021-03-03 16.48 | Senast ändrad: 2021-03-03 16.48
Livesänd webbkurs om skräp och markrenhållning
Välkommen till en ny webbkurs med ACAMAs Claes-Anders Malmberg och inbjudna gästföreläsare på detta högaktuella tema. Vilka är markrenhållningens utmaningar?
Grovsopor och tjuvtippningar är inget obekant fenomen och papperskorgar innehåller betydligt mer än bara papper, men utmaningarna är många och komplexa. Kostnaden för skräpet mycket stora. Inte sällan är renhållning en av de största arbetsuppgifterna för personalen och hela hanteringen kan kosta mer än 30% av alla utemiljöns driftpengar. Läs mer om kursinnehållet nedan.
Målgruppen är chefer, arbetsledare, planerare, maskinförare, gatu- och parkarbetare samt fastighetsskötare.
Att städa ute är nästan som att städa inne. Fast allt skräp är inte lätt att få upp från marken. Fimpar är jättejobbigt. Och dyrt att få upp. Mycket av skräpplockningen sker för hand och kostnaden är arbetskraften, handredskapen och servicebilen. Och det är här den riktigt dyra kostnaden uppstår eftersom tar lång tid räknat per upptaget skräp.
Tömma papperskorgar är inte heller gratis. Dels står dom ofta långt ifrån varandra så ställtiderna blir höga och dels är det inte alltid enkelt att komma åt skräpet i behållaren. Många gånger är det inre bara åtkomligt via ett lås som öppnas, just för att inte obehöriga ska kasta ut skräpet på marken av rent okynne. Men det tar några sekunder att öppna och några till att stänga efter att en ny påse satts i. Och så finns det ofta nedfallet skräp runt om papperskorgen som måste städas undan.
Kursprogram
08.30 Inledning och upplägg.
Renhållningens utmaningar 2021-22. Pappers- och fimpplockning, tömning av avfallsbehållare, maskinsopning, omhändertagande av grovsopor och andra ”tjuvtippningar” är en växande kostnad i alla utemiljöverksamheter. Exempel från verkligheten.
Var lyckas vi bäst med barmarksrenhållning i egen regi och var kan entreprenad sänka kostnaderna eller höja kvaliteten? Praktiska exempel. Vad måste vi förbättra kring kartunderlag, kravbeskrivningar etc, både för egen regi och vid upphandling? Interaktiv fråga: Behövs manuella gatsopare även på 2020-talet? Vilka utmaningar ser ni inom skräphantering och markrenhållning?
09.30-09.50. Paus
Maskinsopning – möjligheter och teknik. Vad händer på området? Gästföreläsare ej klar.
Olika lösningar för effektiv avfallshantering och källsortering i stads- och parkmiljö, inklusive teknologiska lösningar som vacuumsystem och soldrivna, kompakterande papperskorgar.
Fimpar och annat smått skräp – teknik, metoder och olika hjälpmedel. Ett praktiskt föredrag om möjligheter och ny teknik. Gästföreläsare ej klar.
10.40-11.00 Paus
Grovsopor – en växande kostnad och mycket stor utmaning i offentliga rummet.
Kostnader och nyckeltal för markrenhållningsarbeten. Exempel från verkligheten i egen regi och på entreprenad. Hur höjer vi produktiviteten i manuellt och mekaniserat arbete? Hur stora är kostnaderna för fraktionssortering, transporter, återvinning och deponi? Interaktiv fråga: Vad har vi för säkra nyckeltal idag och hur jämförbara är dessa? Vad ska vi göra för att det ska bli bättre?
Markrenhållningen som bärare av socialt ansvarstagande och enklare arbeten, personell synlighet i centrum- och torgmiljöer.
Hur kan vi förändra kommuninvånarnas syn på markrenhållningen och statusen på renhållningsarbetet i sig självt?
11.55-12.00 Sammanfattning
Klicka på bilden för att se aktuella utbildningar för Tekniska Förvaltningar
Hur mycket skräp blir det då som samlas ihop på en skräprunda? Längs en strandpromenad en vanlig lördag förmiddag under den varmare årstiden fick skräpplockarna ihop 7 m3 blandat skräp på ett par timmar. Och tänk så mycket finare det blev på ytorna på kort tid. Det är bara att efteråt syntes inte slitet och släpet som parkarbetarna gjort ,för det var ju inte skräpigt utan rent. Och då lägger man inte märke till arbetet. Det som inte syns känns heller inte värdefullt, även om det i grunden är en nödvändighet som alla vill ha utfört. Men när man lägger allt skräpet från den förmiddagens plockning i trådkorgar och staplar upp det ihopsamlade skräpet, då blir det synliggjort och plötsligt känns inte prislappen så dryg.
Hur mycket kostar det då? Ja, en parkarbetare plockar under en timme skräp på cirka 5000 m2. Kostnaden för arbetet är cirka 400 kr i timmen och servicebilen kostar runt 100 kr till. 500 kr för en timmes arbete och 5000 m2. Det blir 10 öre per skräprensad kvadratmeter. Det låter inte så mycket. Nej, men vi har stora arealer torg- och centrumytor i de flesta kommuner och många ställen behöver minst en plockning i veckan. Särskilt utsatta platser behöver daglig skräpplockning under barmarkssäsongen. En totalkostnad på 40-50 kr/m2 och år är inte ovanligt.
Och vad kostar det att tömma en papperskorg. Säg att det tar två-tre minuter för själva arbetet och minst lika lång tid för att hoppa ur bilen och in igen efter tömningen. Mellan 5-10 minuter är en rimlig tidsåtgång för att tömma en enda papperskorg i våra parker. Runt 50 kr per tömning landar prislappen på. När man vet vad det kostar är det lätt att bli förfärad. Men det är värt det. Varenda krona. För om det är skräpigt på marken slängs ännu mera skräp. Det blir helt enkelt en självuppfyllande profetia. Och vi behöver hålla rent i det offentliga rummet.
